tisdag 28 oktober 2014

Framgångsfaktorer

När vi jobbar med vårt PRIOarbete brukar vi ofta utgå från SKL:s framgångsfaktorer. Så gjorde vi även idag när vi presenterade PRIO för en ny skola. Vi har omarbetat formuleringarna i framgångsfaktorerna något för att de ska passa våra åhörare.




Till varje framgångsfaktor brukar vi ställa en eller ett par frågor som åhörarna får diskutera. 
  • Hur är en bra ledare?
  • Hur lyfter man en kompetent lärare?
  • Vad är höga förväntningar?
  • Har vi höga förväntningar?
  • Hur tar vi reda på hur det går för våra elever?
  • Använder vi det vi har fått reda på?
  • Hur skapar man fungerande relationer?
  • Hur ser ansvarsfördelningen ut på vår skola?
  • Hur fångar vi upp elever med svårigheter/i behov av stöd?
  • Vad har vi för mål på vår skola?
Det är oerhört spännande att vara med om de tankeprocesser som en del av dessa frågor startar. Jag kan absolut rekommendera att diskutera dem i kollegiet.

Avslut och nystart

Studiedagarna på höstlovet brukar vara intensiva och så även i år, fast på ett helt annat sätt. Igår måndag hade vi workshop 2 inom PRIO på Tullbroskolan. Det innebär att det vi gått igenom både kartläggningsfasen och anpassningsfasen (arbetsfasen) tillsammans med personalen. I anpassningsfasen har vi jobbat med olika arbetsgrupper där alla har tagit fram handlingsplaner. Igår var det presentation för dessa handlingsplaner, nio stycken allt som allt. Det var bl a en plan för mötesstruktur, en för elevutvärdering och en annan för samsyn. Min PRIOkollega och jag var oerhört stolta när vi stod där och såg vilket arbete personalen gjort tillsammans. Diskussionerna som de haft var tredje måndag har visat på kollegialt lärande och vilken nytta vi har av varandra.

Idag presenterade vi PRIO för en ny skola i Falkenberg, Vinbergsskolan. När vi stod där och pratade kom det över mig så tydligt; jag jobbar med något jag verkligen tror på. Det är lycka det!




Vinbergsskolans röda hus

Vinbergsskolans gula hus





Elevens val

Tidigare hade vi på vår skola Elevens val 1,5 timme varje vecka och eleverna valde för sex veckor i taget. Detta var enligt mig ett okej arbetssätt men det kändes som man skulle kunna göra det bättre. Inför den här terminen gjorde vi en stor förändring. Vi bestämde oss för att ha en Elevens val-vecka på hösten och en på våren.

Eleverna fick nio olika val, allt från bollsport till skoltidning till återbruk av gamla saker. Jag och två kollegor bestämde för att ha studieteknik med iPad. Dag två hade vi ett teachmeet där eleverna visade olika appar för varandra. Ett fantastiskt lärtillfälle inte bara för eleverna utan även för oss.

Eleverna fick som uppgift att förutom presentera en app för varandra skulle de göra en film, en podcast och en presentation. Vår blogg där vi lagt ut elevernas arbete hittas här.

Alla eleverna fick med sig nya kunskaper efter den här veckan och vi hoppas verkligen att de tar med sig dessa nya sätt att redovisa på.

tisdag 7 oktober 2014

Skolverkets Allmänna Råd om Utvecklingssamtal

Just nu har vi en diskussion i mitt arbetslag om hur vi ska bära oss åt inför utvecklingssamtalen för våra elever. Vi har tre klasser med sexor vilka alla är helt nya för oss.

I kommunen använder vi oss av Unikum för att dokumentera elevernas kunskaper och för att förmedla detta till elever och vårdnadshavare.

Inget av det ovan hade varit konstigt för oss om inte bestämmelserna kring utvecklingssamtalet har ändrats. Informationen som tidigare lämnats i den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska nu lämnas muntligt vid utvecklingssamtalen. Våra bryderier består alltså av att vi har 65 elever vi inte känner speciellt väl och vi har inga omdömen att utgå ifrån när vi ska ha utvecklingssamtalen.

För att få input i våra funderingar bestämde vi i arbetslaget att vi skulle läsa Skolverkets Allmänna råd om Utvecklingssamtal. Under tiden jag läste gjorde jag en liten sammanfattning, vilken följer nedan.

Utvecklingssamtalen ska vara framåtsyftande och handla om hur eleven bäst kan stödjas och vilka insatser som kan behövas så att eleven når kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen som ges vid utvecklingssamtalet är också tillbakablickande då den utgår från en utvärdering av elevens utveckling.

De allmänna råden består av fyra punkter. En punkt om vad rektor bör göra och tre punkter om vad läraren bör göra.

Rektorn har ett ansvar som pedagogisk ledare och har ansvar för att tillsammans med lärarna utveckla arbetet med utvecklingssamtalet. Rektor måste avsätta tid för att lärarna ska diskutera och samtala kring hur utvecklingssamtalet ska genomföras och utvärderas. En sak man bl a kan diskutera är hur man kan formulera sig för att undvika subjektiva värderingar om eleven. Rektorn ska också skapa förutsättningar för utbyte av information mellan lärarna inför utvecklingssamtalet. Tid ska skapas så lärarna kan prata ihop sig och få en samlad bild av varje elev. En samsyn gör också lärarnas arbete mer likvärdigt och informationen kring elevens kunskapsutveckling blir tydligare.

Läraren är ansvarig för att utvecklingssamtalet hålls minst en gång per termin. Den kännedom som läraren får om elevens kunskaper genom att bl a regelbundet följa upp och dokumentera elevens arbete är en förutsättning för att aktivt kunna stödja eleven i hens lärande. Det är också viktigt att läraren ger eleven kontinuerlig feed-back i undervisningen. Av detta ska elevens alltså få förståelse hur det går i skolarbetet och vad som förväntas. Läraren ska ha positiva förväntningar på elevens möjligheter att utveckla eget ansvar för och inflytande över sitt skolarbete. En förutsättning är att varje lärare som har eleven i undervisning lämnar information om elevens kunskapsutveckling och om hur eleven kan fortsätta utvecklas. Detta kräver ett samarbete mellan alla undervisande lärare inför utvecklingssamtalen. Eleven själv kan bidra med att värdera och beskriva sitt skolarbete genom att till exempel visa egen dokumentation.

Informationen i utvecklingssamtalet ska grunda sig på en värdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven. Detta ska vara både en tillbakablick och framåtsyftande. Här ska eleven få reda på vad hen behöver jobba mer med i enlighet med läroplanen. Samtalen ska omfatta både elevens kunskapsutveckling och elevens sociala utveckling. Den sociala utvecklingen är alltså inte kopplad till ämneskunskaperna. Eleven själv måste få möjlighet att uttrycka och beskriva sin skolsituation. Läraren måste vara tydlig med vilka mål som bedöms. Varken informationen om elevens sociala utveckling eller kunskapsutveckling får innehålla subjektiva beskrivningar av eleven. Skolverket påpekar hur viktigt det är att följa den här regeln. Man kan ändå behöva ta upp personliga egenskaper om dessa har en påverkan på elevens skolsituation och läraren upplever att de behöver diskuteras.

På utvecklingssamtalet ska man även prata om de insatser som kan behövas för att eleven ska nå framgång i sitt skolarbete. Insatserna kan har diskuterats lärare emellan före samtalet. Det måste vara tydligt vilka insatser skolan ansvarar för att göra. Dessa insatser måste även ge eleven möjlighet att ta eget ansvar. Det är betydelsefullt att eleven  förstår vad som förväntas av hen för att kunna ta nästa steg i utvecklingen. Eventuella överenskommelser mellan elev, vårdnadshavare och lärare måste dokumenteras som stöd för uppföljningen av elevens utveckling.

Om det inför utvecklingssamtalet framgår att eleven riskerar att inte nå kunskapskraven är det viktigt att läraren talar om detta för elev och vårdnadshavare. Läraren har här även ett ansvar att meddela rektorn att eleven riskerar att inte nå målen, detta för att rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöds utreds.


Jag tar alltså med mig följande angående utvecklingssamtalet:

  • Utvecklingssamtalen ska främst vara framåtsyftande med en viss tillbakablick.
  • Rektor ansvarar att det sätts av tid för lärarna att diskutera samtalens utformning och även utbyte av information kring eleverna.
  • Informationen som eleven får på samtalet ska dokumenteras och följas upp, kontinuerlig feed-back ska också ges.
  • Man ska prata om kunskapsutvecklingen i förhållande till läroplanen och kunskapsmålen men den sociala utvecklingen är inte kopplad till ämneskunskaperna. 
  • Eleven måste få möjlighet att beskriva sin skolsituation.
  • Man ska inte ta upp lärares subjektiva beskrivningar av eleven. 
  • Skolan ska informeras om eventuella insatser som är aktuella.
  • Det måste framgå tydligt om eleven riskerar att inte nå målen.