Rektorsutbildningen

Den här terminen ska jag börja Rektorsprogrammet vid Umeå Universitet. Det är min andra termin som rektor och jag ser verkligen fram emot att få gå utbildningen. Jag ser fram emot att träffa och lära känna andra som är i samma sits som jag själv.

Första uppgiften inför första kursträffen är att ge en bild av mig själv och mina förväntningar. Detta ska göras genom  tre fotografier och bildtexter:

1. Ett foto som visar någon del av min skola. Berätta något om arbetsplatsen och som jag vill lyfta fram som ett gott exempel på skolutveckling.

Entrén till en av mina skolor - Vallbergaskolan

Vallbergaskolan är en av kommunens två övningsskolor. Detta innebär ett nära samarbete med Högskolan i Halmstad. Vi tar emot många studenter på VFU och även studenter som kommer ut för att endast testa olika moment de gått igenom teoretiskt, sk VI-dagar. Samarbetet med högskolan gör att lärarna ständigt är tvungna att reflektera kring sin undervisning.



2. Ett foto på mig själv i min verksamhet. Presentera mig själv och något jag tycker är stimulerande och positivt i mitt arbete som skolledare.

Välkomsttalet efter sommarlovet. På Vallberga- och Skottorpsskolan.

Som rektor för två jämnstora skolor i närheten av varandra måste jag vara insatt i två mycket olika verksamheter och fundera över det som händer på båda ställena. Jag försöker och kommer försöka presentera styrkorna från båda ställena för att de ska utvecklas och lära av varandra. Jag uppskattar att jobba med skolornas lärare som alla vill mycket och är nyfikna på varandra. Det pedagogiska ledarskapet är det som jag upplever som mest stimulerande - samtidigt som det är det svåraste.


3. Ett valfritt foto där jag beskriver vilka förväntningar jag har inför rektorsutbildningen.

Det som planterats och säljs av eleverna på Skottorpsskolan.

Under bild nr 2 skrev jag om det pedagogiska ledarskapet. Jag hoppas få lära mig mer och utbyta idéer med andra om detta. Jag hoppas på många diskussioner och att det blir ett forum dit vi kan ta med oss erfarenheter och dilemman.

Verksamhetsbesök

I varje PRIO-kartläggning jag jobbat med och sett är en återkommande synpunkt att man ser rektor för lite ute i den dagliga verksamheten. I Laholm har vi rektorer fått tre dagar som ska vara vikta åt verksamhetsbesök istället för att sitta på gemensamma möten. Tre dagar kommer inte räcka för att besöka mina medarbetare men det är en bra början.

Mina tankar kring verksamhetsbesöken är först och främst att fokusera på lärandemiljön och individanpassning:

• skapar läraren en positiv atmosfär, 
• har läraren positiva förväntningar, 
• jobbar läraren motivationshöjande, 
• anpassar läraren undervisningen till eleverna i gruppen,
• ser läraren till att elever med behov av stöd får det under lektionen
• varierar läraren undervisning

Jag har även tänkt att diskutera dessa punkter med pedagogerna på lära känna-samtalen som också är aktuella just nu. Jag har både tänkt fråga hur läraren jobbar med punkterna ovan, vilka svårigheter hen stöter på och vilken stöttning hen vill ha för att utveckla sitt arbete.

 

#nysomrektor

För sex år sedan påbörjade jag en masterutbildning i skolutveckling och skolledarskap vid Göteborgs universitet. Året därpå ansökte jag och blev tilldelad en av Falkenbergs fyra platser som Framtidens skolledare, en förberedande rektorsutbildning. Mina tankar kring att en dag bli skolledare har med andra ord funnits länge. Jag läser en hel del litteratur kring skolutveckling, jag är en del av det utvidgade kollegiet på facebook och twitter. Jag deltar gärna i olika event för skolfolk såsom SETT, olika afk:s, föreläsningar på högskolor etc. Jag läser bloggar och kontaktar forskare och författare för vidare frågor. För ett år sedan fick jag förmånen att bli förändringsledare inom SKL:s PRIO på halvtid, vilket innebar först en riktigt bra utbildning i hur man ska kartlägga en skola och hur man ska tänka för att förbättra och göra en skola mer framgångsrik och sedan jobba på olika skolor och stadier med PRIO. På min skola där jag jobbat i tolv år har jag senaste terminen jobbat med resurssamordning på olika nivåer.

Allt ovan borde gjort mig förberedd på rektorskapet men jag kan lugnt säga att jag inte alls känner mig förberedd. Jag känner mig lika oförberedd på det som jag gjorde för fjorton år sedan när jag var ny lärare och började min första tjänst. Då, var min räddning en fantastisk mentor som uppmuntrade, ifrågasatte och hjälpte mig. När jag ser på stödfunktionerna som finns för rektorer i Laholms kommun och efter att ha pratat med dessa kunniga och positiva människor, tror jag att jag kommer känna samma stöd här.

Efter tolv år som lärare i Falkenberg är krocken enorm att sedan börja som rektor i Laholm. Jag har inga tankar eller värderingar kring vilken som är bäst utan jag uppmärksammar mest dessa skillnader. Det är klart att det är svårt att prata likvärdighet bland våra elever och skolor när det inte finns likvärdighet mellan kommuner.

Det kommer nog bli en hel del twittrande med #nysomrektor, kanske bör jag även lägga till #nyikommunen.

Nytt jobb

Idag har jag tillträtt min tjänst som vikarierande rektor i Laholm. Även om jag själv ansåg att jag läst på en hel del förstod jag rätt snabbt att det kommer ta lång tid att sätta mig in i allt jag behöver vara insatt i. Det är mycket praktiskt som ska fungera på en skola vid terminsstart och eftersom jag inte ens känner till kommunens policy i många frågor befinner jag mig i en helt ny värld. En värld jag är mycket nyfiken på och som jag kommer jobba för att lära känna.

Aldrig tidigare har jag mött så många leenden och glada tillrop som idag, min första förvirrade dag. Tack för det Laholm!

Tankar från ett annat stadium

Som högstadielärare upplever jag att jag är väldigt fast i det stadiet i mina tankar. När jag kom som PRIOledare till Vinbergsskolan tyckte jag att det skulle bli jättespännande eftersom jag är dåligt insatt i vad som händer speciellt F-2 och fritidsverksamheten. Det har inte bara blivit så spännande som jag trodde utan jag imponeras varje dag. Vilka fantastiska pedagoger det finns. Vilka idéer och engagemang det finns.

I mina intervjuer har jag fått tagit del av hur lärarna jobbar med bokstavsinlärning och mattespråk. Jag har även sett hur glada pedagogerna är över att få vara två lärare på halvklass när eleverna lär sig bokstäver och oron som finns att man ska skära ned på detta. Jag har mött en lärare som det riktigt lös om när hon berättade om hur eleverna hittar mattespråk på andra ställen och vid andra tillfällen än i matteundervisningen. Igår träffade jag en förskolelärare som beskrev hur hon och hennes kollegor arbetar med äventyrspedagogik. Jag har inte ens stött på namnet tidigare men satt och rös när hon berättade om hur barnen fick olika uppdrag om dagarna t ex göra trianglar av pinnar och hitta alla ord som börjar på en speciell bokstav.

Jag funderar mer och mer på hur vi lärare använder pedagogiken i olika sammanhang och i olika stadier. Jag funderar på hur viktigt det är att vi delar med oss till varandra. Jag funderar på hur vi kan använda våra olika kompetenser och kunskaper på olika stadier.

Eleverna i förskoleklassen har gjort egna Pippi-ansikten och satt upp.

Frågor inför utvecklingssamtal

Som jag skrivit tidigare har vi i vårt arbetslag funderat, diskuterat och stött och blött frågan om  utvecklingssamtal för våra sexor. Nya elever, inga omdömen och inte vilja gå tillbaka till de små korta noteringarna vi gjorde förr, har varit grunden till våra tankar.

Vi bestämde oss för att ge eleverna några frågor att förbereda samtidigt som vi fyller i Unikum om de når målen eller inte. Inget ovanligt över huvudtaget men det känns väldigt skönt att vi kommit någonstans och nu efter höstlovet kan vi dra igång med våra samtal. Målet är att eleverna ska hålla nästa samtal själva, något vi har bra erfarenheter av.

1. Hur upplever du arbetsklimatet? Hur bidrar du till arbetsro i huset?

2. Kan du hitta och ta till dig all information du får, ex bloggen, google drive? Använder ni er hemma av husets blogg för att ta del av planering och annat?

3. Vad har du för målsättning i årskurs 6? Når du dit? Hur långt har du kommit? Vad ska du göra för att uppnå dit? Vilka svårigheter stöter du på? Hinner du med dina uppgifter?

4. Har du gjort framsteg i något/några ämnen? Vad i så fall? Beskriv och förklara. Vad beror detta på? Vad är nästa steg?

5. Vilka mål skulle du vilja jobba mot den kommande tiden? Hur kan vi lärare hjälpa dig att nå dina mål? Vad kan du själv göra för att nå dina mål? Hur kan dina föräldrar hjälpa dig att nå dina mål?

6. Övriga tankar.

Framgångsfaktorer

När vi jobbar med vårt PRIOarbete brukar vi ofta utgå från SKL:s framgångsfaktorer. Så gjorde vi även idag när vi presenterade PRIO för en ny skola. Vi har omarbetat formuleringarna i framgångsfaktorerna något för att de ska passa våra åhörare.

Till varje framgångsfaktor brukar vi ställa en eller ett par frågor som åhörarna får diskutera. 

• Hur är en bra ledare?
• Hur lyfter man en kompetent lärare?
• Vad är höga förväntningar?
• Har vi höga förväntningar?
• Hur tar vi reda på hur det går för våra elever?
• Använder vi det vi har fått reda på?
• Hur skapar man fungerande relationer?
• Hur ser ansvarsfördelningen ut på vår skola?
• Hur fångar vi upp elever med svårigheter/i behov av stöd?
• Vad har vi för mål på vår skola?

Det är oerhört spännande att vara med om de tankeprocesser som en del av dessa frågor startar. Jag kan absolut rekommendera att diskutera dem i kollegiet.